Nu sitter matte och funderar på namn på de små :-) Det kommer att bli finska namn eftersom både pappa Vili och jag är födda i Finland.

Först kom hon på Sisu = seg, uthållig och då bestämde hon att alla namn skulle börja på Si... Fram med finska ordboken!

Förslagen på namn är just nu (det kan komma fler säger hon...):

Trollsångens...

... Sisu = seg, uthållig ~ Ska till Malmberget

... Sievä = näpen, nätt (Sivan?)

... Siro = näpen

... Simasuu = sötnos

... Siipi = vinge

Kanske inte de vanligaste namnen på en jagande spets, men... så´n är matte. Det är bara att gilla läget och hoppas att inte alla förstår finska ;-)

Klockan är nu 20.44

Matte har varit in och ändrat i namnen. Min gammelmatte Kristiina mailade från Finland och sa att två av namnen hade fel form, så det har matte ändrat nu. 

Det är bestämt att Sisu ska bli malmbergsbo.

Oj, vilket omtumlande dygn det här har varit!

Den lilla tikvalp som jag födde sex timmar efter dom andra var väldigt medtagen. Hon verkade "trött" och lite slö och dessutom visade det sig att hon inte ens orkade dia.

Då lät jag henne ligga och vila medan jag petade i och skötte dom andra piggare valparna. Men matte tyckte inte alls att det var någon bra idé... Hon försökte få mig att slicka igång valpen, men jag var inte intresserad.

– "Dåliga tecken", tyckte matte och tog valpen ifrån mig.

– "Varsågod!" sa jag och återgick lugnt till hennes syskon.

Matte frotterade det lilla livet, men ingen större förbättring – hon var fortfarande väldigt trött. Då gjorde matte iordning "Björcks blandning" och matade henne. Då blev hon genast piggare, men inte tillräckligt stark för att dia själv :-(

Efter en-två timmar började hon skrika. Å så hon skrek! Alla min hundsyskon som haft valpar blev förtvivlade och oroliga, men inte jag! Matte hade ju fått henne av mig.

Matte beslutade att hon skulle få natten på sig att komma igång ordentligt.

 –"Om hon inte skulle göra det är det säkert något fel på henne", sa matte.

Sagt och gjort. Var tredje timme – klockan 23, 02, 05 och 08 – fick hon 5 ml av Björcks blandning. Hon låg hela tiden hos mig med sina syskon, men jag var inte så intresserad först. Jag petade inte bort henne, nej då, men jag var inte alls intresserad av henne. Efter maten kl 08 på morgonen tyckte jag det var dags att hjälpa matte så hon fick sova lite, så jag tvättade av valpen ORDENTLIGT! Matte hade tvättat så gott hon kunde för att få valpen att kissa och bajsa, men ingen är så duktig som en hundmamma på det, så jag tog över. Det är ju trots allt MIN valp, jag hade börjat ångra att jag gav bort henne.

Och, så hände det som husse och matte hade hoppats på, hon började dia helt själv! När matte skulle ge henne mat kl 11 låg hon bland sina syskon och diade och "trampade" alldeles själv. Matte blev jätteglad och jag var rätt nöjd jag också. Eftersom jag tyckte det var lite pinsamt att jag tänkte ge bort henne till matte så var jag extra pysslig med henne – jag tvättade och petade och pysslade med henne hela tiden till att börja med.

Nu är hon en av fem fina valpar som JAG är mamma till!

Hallå där! Nu har jag blivit mamma.

Jag sov lugnt hela natten, bäddade bara lite grann men sov mest. I morse kändes det lite konstigt igen. Matte pratade med mig och det kändes bra. Hon var i samma rum hela tiden.

Där var också mattarnas fyra whippettjejer och dom var väldigt nyfikna. Dom kände att något annorlunda var på gång. Ingen av dom har haft valpar så dom kunde inte berätta för mig.

10.45 fick jag lite magknip och då kom den första valpen, en tik med ganska mycket tecken och bred krage runt om halsen.

10.50 kom tik nummer två, mycket vitt på kroppen med tecknat huvud och "spot".

11.05 kom en pojke. Han är också mycket vit på kroppen.

11.40 kom till sist en tik till, ganska mycket tecken på kroppen med bred krage på höger sida och smal krage på vänster.

Matte tar ut mig för att jag ska få kissa och sedan snabbt in igen.

Nu ska jag få vila en stund och sedan ska matte bädda med en mjuk bädd. Tidningarna var bra att ha när jag bäddade och valpade, men sedan är det dags för en mysigare bädd.

Pilutta er! Jag var inte alls klar. Matte var tveksam, men jag knep till hon började laga mat, då....
17.25 kom en tik till, en ljus tik med mörkt huvud och "spot"

Slutresultat: f.n 1+4, men osvuret är bäst. Vi får se imorgon.

Idag har det inte varit riktigt som vanligt. Det lilla "plaströret" i baken sa att jag skulle få 36,8 valpar! – trodde jag en skräckslagen sekund, men matte lugnade mig och förklarade att siffrorna betydde att jag hade 36,8 i temp och att det i sin tur betydde att valpningen har börjat komma igång.

Matte är nog inte riktigt så korkad som jag befarade, tack och lov! Jag blev genast mycket lugnare när hon förklarade allt för mig.

Sedan gick jag in i min valplåda och bäddade till där, för DET hade hon inte lyckats med.

Om ni har missat det så ska jag berätta – jag ska ha valpar!

Sista dagarna i november var jag till Finland och träffade en jättetrevlig kille, Vili, och snygg dessutom (FINUCH)! och nu ska vi snart ha valpar. Men vi är särbo, så det blir jag och min familj som får ta hand om dom. Fast egentligen vill jag nog inte att så många ska bry sig, för jag vet alltid bäst själv och kan allt!

Idag stoppade matte ett litet "plaströr" i rumpan på mig och sa att hon skulle se om det var dags snart för valpning...? Och hon haft hunduppfödning i 40 år i år och vet inte ens vilken väg valparna kommer – inte sjutton kommer dom genom stjärten! Det upptäcker hon väl så småningom, men medge att det kan kännas lite osäkert för en förstföderska med en så´n matte...

Ha det bra där ute, nu ska jag äta middag (och försöka stjäla lite från
dom andra ;-))